vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram?

onsdag
nyss var jag ute med cittran. trött på dem jag "lever med". tanken slog mig att om jag bara fortsätter rakt fram istället för att svänga tillbaka, hamnar jag nån annanstans. (nån bättrestans?) det hade ju varit riktigt filmsnyggt (för att citera pesti och mig för vad som känns en evighet sedan). men fetto som jag är, vann hungern över mig. tanken på hemlagad lasagne fick mig att, som så många gånger förr, ta samma väg tillbaka som jag kom ifrån. det är lite tråkigt med mig men sådan är jag. 2008 ligger som ett tomt blad men förmodligen kommer jag bara kladda ner samma gamma vanliga skit som alltid. nå, får försöka vara optimist när resten av världen inte verkar vara det (tänker då främst på bångarna).

svar: jag

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback